Uppsatsen undersöker hur maskulinitet framställs i de två ungdomsromanerna Tusen gånger starkare och Dance on my grave. Den visar vilka olika maskuliniteter som representeras i romanerna och hur dessa konstrueras och bevaras med hjälp av gruppen, miljön och språket..

SammandragSyftet med den här studien har varit att ta reda på hur lärare förhåller sig till dokumentation av elevers lärande, vad deras avsikt är och vem som gör störst vinst på dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lärande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man använda och varför ska man dokumentera. Studien är baserad på en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lärare.I studien har framkommit att det primära syftet med dokumentation är att främja eleven och dess lärande. En god dokumentation anses av lärarna som en förutsättning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lärande. Det som dokumenteras är såväl direkta kunskaper som sociala händelser.

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children?s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard?s theory on man?s development as a reader.

Syftet med arbetet var att undersöka om vi genom ett läsprojekt kan stiumlerar barns läsvanor. Projektet omfattade både enkätundersökning samt boksamtal enligt Aidan Chambers metod. Studien omfattade 19 barn i en skola i Luleå. Projektet gick ut på att barnen delades in i läsgrupper som en gång i veckan fick diskutera innehållet i den lästa boken. Resultatet gav oss en bild av barnens läsvanor samt att projektet påverkat deras läsvanor på ett positivt sätt..

The aim of this thesis was to understand and illuminate how readingpromotion projects can be carried out, what sort of activities they mightcontain and what sort of lasting impressions they might make. We choseto examine reading promotion projects because we consider thepromotion of reading and literacy a vital and important part of thelibraries work. The study took place at the city library of Uddevalla andthe projects included in the study were all directed towards children andyouth.The theory used in the thesis was Aidan Chambers?s model of theReading Circle which consists of the four themes of selection,?reading?, response and the enabling adult. Methods used were semistructuredinterview, document studies and observation.The results show that reading promotion projects benefit from cooperationbetween the adults involved and that education of the adultsin order to indirectly target the children is an effective way of spreadingthe love of reading.

Syftet med denna uppsats är att genomföra och utvärdera samtal om texter utifrån två olika modeller som skapats utifrån idéer från Aidan Chambers och Ellin Oliver Keene/Susan Zimmerman. Då exemplen i dessa modeller ofta är samtal med yngre barn som dessutom är ytterst verbala och uppvisar en mycket god läsvana har vi valt att fokusera på lite äldre elever med större variation av läsvana. Samtalen genomfördes i två olika elevgrupper, en från åk. 8 och en från gymnasiet som dessutom läser Svenska som andraspråk. Samtalen dokumenterades genom datatriangulering i form av både observationsanteckningar och videodokumentation tillsammans med avslutande gruppintervjuer.

In Sweden, many children in compulsory school attend after-school recreation centres. All children are offered local after-school recreation centre attendance in the age 6-12 during their parents? work hours. Our aim with this Master thesis is to investigate how after-school recreation centres can use libraries to stimulate children?s own interest to read.

The aim of this master thesis is to investigate and illustrate the measures that parents, teachers and school librarians can take in order to influence childrens reading, and, more importantly, how these attempts performed by the adults in the childs environment affect the reading habits of the child. The methods used include qualitative interviews, undertaken with eight students/children, their teacher and a school librarian, and an observation of a book talk in the studied class. Considering that no interviews have been executed with the parents, the results presented regarding the parents prospects of encouraging childrens reading, are therefore to be seen from the perspective of the children, and analysed as such. Three different theories have been employed in order to elucidate the results of the study; Bourdieus theory about the cultural capital transmitted from parent to child; Aidan Chambers theory on the book talk as promoting reading; and Louise Limbergs theory on the levels of the school library and its consequent prognosis of working to promote reading. The results of the study concur with Bourdieus theory, in that the childrens reading habits in most cases seem to have been affected by the amount of involvement that the parents have given to promote their reading.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur en grupp pedagoger, på två förskolor, arbetar med barnen för att utveckla intresse för den skriftspråkliga världen. För att uppnå detta syfte har vi genomfört en undersökning på två förskolor. Vi har observerat verksamheten samt utfört kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta pedagoger. För att kunna beskriva och sätta ord på vad vi sett har vi läst in oss på relevant teori av Jörgen Frost, Caroline Liberg och Aidan Chambers med flera. Resultatet visar att pedagogerna utgår från skönlitteratur för att tillvarata barnens intresse för den skriftspråkliga världen, vilket aktuell forskning förespråkar.

Syftet med studien är att undersöka hur pojkar med ett svagt läsintresse upplever boksamtal samt om det främjar deras läsintresse. För att få en uppfattning om hur eleverna upplevde boksamtalen så har jag genomfört kvalitativa intervjuer med eleverna. Urvalet gick till så att samtliga elever i den klass som jag själv undervisar i fick ett erbjudande om att få vara med i ett boksamtalsprojekt under hösten 2009. Det huvudsakliga kriteriet för att delta i projektet/studien var att man väldigt sparsamt eller aldrig hade läst någon form av skönlitteratur på sin fritid under de senaste åren. Sju pojkar visade sitt intresse och under hösten 2009 genomförde vi, de sju eleverna och jag, boksamtal kring fantasyboken Över näktergalens golv ? Sagan om klanen Otori ? av Lian Hearn.1      Jag har utgått ifrån Chambers modell för boksamtal.

Denna undersökning syftar till att lyfta fram dels elevers egna tankar kring användandet av boksamtal som en undervisningsmetod i klassrummet samt vad eleverna själva tycker om boksamtal. Att presentera elevernas egna tankar och funderingar har varit en viktig del för mig i denna undersökning, då jag känt att elevers tankar kring användandet av vissa undervisningsmetoder ofta inte representeras. I denna undersökning presenteras material som blivit insamlat i form av intervjuer och observationer. Detta material har sedan blivit analyserat med hjälp av tidigare forskning och facklitteratur. Jag har lagt stor fokus på både begrepp och teorier som författaren Aidan Chambers tagit upp i boken Böcker inom oss(1994) då jag granskat att han behandlat begreppet boksamtal på ett djupgående sätt. För att besvara mitt syfte med undersökningen utformade jag tre stycken frågeställningar som handlar om vad eleverna tycker om boksamtal och vad de själva tycker att de lär sig ut av boksamtal i klassrummet.

The aim of this masters thesis is to explore a mediators practical procedure during booktalks. The main question is: Why do librarians have booktalks and what does it mean to have booktalks for children? In order to answer our main question, we have used these three questions: - Why do our interviewed librarians have booktalks? - How do our informants prepare their booktalks and what do their presentations look like? - Do our informants have any follow-ups of their booktalks and if so, how do they do that? To limit the thesis, we have concentrated our study to Swedish public libraries and to children in the elementary school. We have conducted qualitative interviews with three librarians who do booktalks for children as a part of their job. The thesis theoretical basis is Aidan Chambers theory about the Reading Circle and especially the parts enabling adult and selection.

I följande uppsats har en nyfikenhet kring hur högläsning och boksamtal används i förskolor varit huvudområdet. Det har undersökts på tio utvalda förskolor och bland tio yrkesarbetande utvalda pedagoger.Genom observationer på två förskolor och en enkätundersökning bland tio yrkesarbetande pedagoger på tio utvalda förskolor har Marie-Anne Lyckman och Ann-Cathrin Jönsson kommit fram till ett resultat och en tolkning av det. Detta redovisas i två metoddelar för respektive förskola samt en metoddel för enkätfrågorna till de tio utvalda pedagogerna. Tillsammans med varje metoddel finns en resultatdel.Vad forskare och teoretiker beskriver i sin litteratur har tillsammans med metoder och resultat bildat en helhet där tolkningar och undersökningar blivit diskuterat..

The purpose of this master thesis is to examine if booktalk is a good method for stimulating reading based on interviews and observations with two classes of pupils in the intermediate level of the Swedish nine-year compulsory school. Our aim is also to study the reading environment regarding of Aidan Chambers' factors about what is indispensable for a good environment for the children. The factors are: Time for reading, time for reading aloud, the stock of books and conversations about books. The study is based on interviews with 38 pupils, two booktalkers and two teachers in two different cities. It also contains two observations of booktalk.

The purpose of this masters thesis is to examine how librarians work in a literary educational role with literary circles for adults and youth, in public libraries and at school. The study also examines whether participation in book discussion groups has any effect on participants and librarians regarding changes in reading habits and in personal development. Another aspect investigated was how participants experienced the atmosphere in the group. We have conducted qualitative interviews with five librarians who have lead different literary circles and with two participants from each literary circle. In all 13 interviews were conducted.